Min fantastiska lådcykel

januari 3, 2023 by - Uncategorized

Jag skaffade, som få av er missat, en lådcykel för tre veckor sedan. Precis som med alla inköp jag gör så har jag större ambitioner då jag köper dem än när de faktiskt har skett. Så även med lådcykeln, i alla fall de första 2,5 veckorna. Jag tänkte hela tiden att jag skulle ge mig ut. Jag skulle erövra världen, eller i alla fall staden, och se mig omkring med hunden sittandes där fram. Det hade jag sett andra med lådcykel göra och jag ville spegla deras verklighet.

Så blev det inte och jag skyller på regn, i alla fall delvis. Vem fan tar ut lådcykeln, framförallt med hunden i, och cyklar runt stan? Inte jag i alla fall. Nu har det dock skett en förändring. I samband med att molnen luckrades upp i onsdags såg jag till att ge mig ut på en tur. Turen ska jag berätta om idag och jag börjar från hemmet.

På Södermalm tycks alla ha lådcykel plötsligt. Detta såg jag då jag kom ner i vårt garage i Hornstull och inte kunde avgöra vilken som var min. Det fanns flera av samma sort. Jag fick därför testa låset och tillslut hittade jag rätt. Jag bökade mig ut med nämnda lådcykel och tittade mig om i alla riktningar innan jag satte ner jycken i lådan och drog iväg.

Vilken himla härlig dag det var. Vi cyklade längs Långholmsgatan bort mot bron över till Liljeholmen. Där mötte jag nog 10 personer med lådcyklar längs vägen. Vi tog oss över bron och gav oss ner till vänster ner mot Liljeholmskajen. Väl på plats kände jag att det var dags för en glass. Hunden som snällt satt fram i lådcykeln blev avundsjuk så jag hällde ut lite hundgodis i hennes skål. När glassen var uppäten och godiset likaså stack vi iväg igen. Vi tog sikte på Midsommarkransen. När vi kom dit stannade vi i den vackra parken jag aldrig minns namnet på. Detta trots att vi bott där borta i två år. Under tiden jag satt på en bänk i parken kom inte mindre än 3 olika personer fram. De undrade var i all sin dar jag köpt min lådcykel. Jag förklarade varifrån och reaktionen sade allt om vilket bra varumärke det tycks vara. Det gjorde mig ännu stoltare än tidigare.

Vi fortsatte upp för Hägerstensåsen och bort västerut. Jag visste faktiskt inte riktigt var vi var på väg. Jag cyklade mot horisonten, med min hund, på min älskade nya lådcykel. En fantastisk dag.



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *