Min första dag som arbetare i Stockholm och inom fasadrenovering. Det var en speciell sådan. Faktum är att jag, trots att det nu är 7 år sedan, kan minnas den som att den skedde igår. Det var en speciell dag för mig. Jag hade gått ur gymnasiet, fasadrenovering var mitt första yrke och Stockholm hade varit min stad i 2 dagar.
Ja, så kort tid hade jag alltså varit där. Jag flyttade till Stockholm två dagar innan jag började med fasadrenovering. Snacka om att kasta om allt i livet. Innan dess hade jag bott i källaren i mina föräldrars hus i Gävle. Nu bodde jag istället högst upp i ett högt hus i Stockholm och titulerade mig arbetare inom fasadrenovering. Fascinerande, för att inte säga lite.
Jag gick upp på morgonen, tyst som en mus för att inte väcka personen som bodde i lägenheten och som jag lånade ett rum av. Jag kokade ett ägg, gjorde lite kaffe och stirrade ut på takåsarna i Vasastan. Jag tänker att något av dessa hus i Stockholm kanske skulle falla föremål för min fasadrenovering. Jag tog en slurk av kaffet och tänkte att jag hoppas att jag kommer göra ett gott jobb. Vad ska Stockholm säga om jag inte kan sköta fasadrenoveringen rätt? Detta var viktiga grejer, väldigt viktiga grejer.
Snart stod jag i hallen med nyborstade tänder och tog på mig min mockajacka. Ett djupt andetag senare stod jag i hissen och en nickning mot en granne och hennes hund senare var jag på gatan. Vart skulle jag nu då? Jag tog upp telefonen och började söka mig fram. Man kan tycka att jag kanske skulle ha skaffat mig lite koll första dagen inom fasadrenovering i Stockholm. Det kan man tycka men så var inte fallet. Så fungerade jag inte riktigt.
Jag tog mig bort till tunnelbanan som jag hade svårt att lära mig namnet på. Det jag visste var att det var fem stationer till den del av Stockholm där jag skulle ha mitt första möte om fasadrenovering. Fördelen var att det inte bara var jag som var ny på jobbet. Firman hade växt och fått en stor mängd uppdrag som gjorde att de var tvungna att anställa 20 nya personer. Många var i min ålder och flera som skulle göra sin första dag inom fasadrenovering var, precis som jag, helt nya i Stockholm. Det kändes tryggt, väldigt tryggt.
”Nästa, Slussen” sa en datagjord röst i högtalarna. Jag, och många med mig, klev av tåget och jag gick upp för de många trapporna. Här någonstans, i närheten av ett café skulle kontoret ligga. Kontoret i Stockholm där min första dag inom fasadrenovering skulle äga rum.
Spänningen var olidlig.